SUB: Studiebesök hos Norstedts

På Stockholms UB har vi under våren funderat på hur de svenska bokförlagen tänker och jobbar med digitalisering. Därför gjorde vi (Anders Söderbäck, Bodil Gustavsson och Finn Ljunggren) ett studiebesök på Norstedts för att se hur de arbetar med att digitalisera sin backlist, och med att ge ut denna både som e-böcker och som print on demand (eller som man säger i branschen och även i fortsättningen av denna text: ”pod”). På Norstedts togs vi emot av Fredrik Andersson, som är heltidsanställd för att jobba med denna fråga. Vi träffade även Eva Gedin, förlagschef för Norstedts skönlitteratur.

Norstedts började arbeta med print on demand 2010, och gjorde ganska snabbt erfarenheten att frågan var mer komplex än man först hade trott. Fredrik anställdes för att jobba heltid med frågan och bygga upp ett arbetsflöde – något som förstås intresserar oss eftersom vi håller på med precis samma sak.

Arbetsflödet hos Norstedts ser ut ungefär såhär:

1. Urval. Norstedts inriktar sig på att välja ut titlar ur backlist som lämpar sig för digitalisering. Här utgår man från vissa principer, till exempel att boken ska vara minst fem år gammal och utgången i alla format (utom som ljudbok).
2. Rättigheter. Norstedts äger inte rättigheten till utgivning som e-bok eller pod, och man behöver därför undersöka vem det är som äger denna rättighet. I det flesta fall är det författaren, men det kan också vara någon av författarens arvingar eller någon annan aktör.
3. Avtal. Norstedts har tillsammans med författarförbundet tagit fram ett standardavtal för e-boks- och podutgivning. Detta behöver skrivas på innan Norstedts går vidare med digitaliseringen.
4. Leta upp en fysisk förlaga. För denna utgivning har Norstedts oftast inte digitala filer (tryck-pdf:er eller liknande) att utgå från, så man behöver en fysisk förlaga. Dessa finns antingen i det egna lagret eller beställs via antikvariat.
5. Bildfångst. Norstedts skickar boken till något av de tryckerier som man redan har avtal med, som skär ryggen på boken, scannar boksidorna, och levererar en pdf tillbaka. Boksidorna får standardmåtten 135 * 210 cm.
6. Interna system. Pdf:en går nu in i Norstedts interna system. Man ger den ett standardomslag speciellt framtaget för podutgivningen.
7. Publicering som print on demand. Boken är nu redo att publiceras som pod. Detta sker via företaget Publit. Information om pod-utgivningen distribueras via Norstedts ordinarie distributionskanaler, och når den vägen fram till nätbokhandlarna.
8. Produktion av e-bok. Vid sidan av pod tar Publit även hand om att göra en e-bok i formatet epub. Detta innebär att boken behöver OCR-läsas och texten granskas, vilket sker i Indien. Den granskade texten används för att ta fram en e-bok, som publiceras via Publit och distribueras via Elib.

Ingenting publiceras utan att kvaliteten först har godkänts manuellt. Hela flödet från urval till publicering tar idag som mest en månad, och kräver någon form av handpåläggning hela vägen. Målet är att kunna automatisera så mycket som möjligt, men automatisering är inte så självklart som man först trodde att det skulle vara. Administration och kontroll av var en viss bok befinner sig i flödet görs idag i ett exceldokument. Norstedts har som ambition att föra in digitalisering och pod i de interna system som finns för att hantera Norstedts ordinarie utgivning. Att göra detta är en ganska stor utmaning, eftersom de system man använder idag inte har byggts upp för att hantera en mer ”traditionell” form av utgivning.

En annan fråga Norstedts upplevde som problematisk var hanteringen av ISBN. De elektroniska utgåvorna är föränderliga och det är svårt att veta vilka resurser som ska få nytt ISBN. Från bibliotekshåll instämde vi i att hanteringen av ISBN ofta fungerar dåligt för e-böcker, och att de flesta förlag, även internationellt, har problem med detta.

Norstedts har ännu inte börjat marknadsföra pod-utgivningen särskilt hårt, eftersom man först vill komma upp i en större mängd tillgängliga böcker. Under det år Norstedts jobbat med pod har man hunnit lägga ut ungefär 100 böcker, och målet för 2011 är att dubblera den siffran. Det skulle idag inte vara möjligt för Norstedts att fatta beslut om att digitalisera hela sin backlist, dels eftersom man behöver sluta nya avtal för varje individuell utgivning och dels eftersom kostnaden per bok skulle bli för hög.

Eva och Fredrik menar att det funkat bra för Norstedts att initialt ha en liten grupp specialister som bygger upp verksamheten och sedan rullar ut den i resten av organisationen. För svenska förlag är print on demand ännu ganska nytt, så de flesta testar sig fram. Eva nämner också att majnumret av Svensk Bokhandel innehåller en stor artikel om hur olika svenska förlag arbetat.

Som avslutning kan vi konstatera att Norstedts pod-utgivning ligger inom ett annat område än både de e-böcker Stockholms universitetsbibliotek köper licenser för och de böcker vi vill digitalisera i de egna samlingarna. Däremot finns flera likheter i behovet av att hitta rationella arbetsprocesser och i känslan av att än så länge befinna sig i relativt outforskade marker. Vi är därför väldigt glada över att Norstedts tog sig tid att berätta om sin verksamhet för oss, och återgäldar det gärna om Norstedts någon gång skulle vilja besöka Stockholms UB.