måndag 9 maj 2011

Workshop kring arbetsflöden för digitalisering

Göteborgs UB, Kungliga biblioteket, Lunds UB, Stockholms UB, Umeå UB och Uppsala UB ingår alla i ett KB-finansierat projekt för att samarbeta kring arbetsflöden för digitalisering. I slutet av mars träffades representanter från dessa sex bibliotek för att workshoppa kring hur vi tänker oss våra arbetsflöden, och kring vad vi vill ha ut av ett samarbetsprojekt.

Bakre raden (fr. v.): Wilhelm Widmark (SUB), Anders Söderbäck (SUB), Per Cullhed (UUB), Torsten Håkansson (SUB), Lars-Åke Persson (UmUB), Lennart Stark (GUB)
Mittersta raden (fr. v): Krister Östlund (UUB), Mats Danielsson (UmUB), Sirpa Salmi (UmUB)
Främre raden (fr. v.): Britt-Marie Lindahl (LUB), Henrik Johansson (KB), Bo Jaensson (UUB), Björn Odenbring (GUB), Per-Erik Svedlund (KB)


För att mjuka upp oss inledde vi med vad som brukar kallas en reverse brainstorming utifrån temat "Hur ska vi göra för att skapa så dåliga arbetsflöden som möjligt?" Vi tog på detta sätt fram en mängd dåliga idéer. Flera av dessa idéer berörde risken att fastna i problemen innan man ens börjat arbeta ("skriv en telefonkatalogtjock utredning", "lös upphovsrättfrågan innan ni börjar digitalisera", "lös frågan om långtidsbevarande innan ni börjar", "vänta på en nationell digitaliseringsstrategi", "prat istället för utförande"). Tydliga teman handlade om att lägga ribban för högt ("skyhöga kvalitetskrav på OCR") eller för lågt ("otillräckliga metadata"). Andra dåliga idéer handlade om leverantörsinlåsningar och proprietära filformat, liksom om kommunikation och förankring både inom den egna organisationen och med andra aktörer som sysslar med samma sak. Många dåliga idéer handlade också om att konstruera arbetsflöden som gör det svårt att gå tillbaka och korrigera eller förbättra arbete i efterhand.


Därefter presenterade vi den verksamhet som just nu finns hos de olika deltagarna. Detta ser olika ut; några institutioner har arbetat längre med digitalisering än andra, organisationen inom de olika universitetsbiblioteken skiljer sig från varandra, man har inriktat sig på olika typer av material, och har dessutom koncentrerat sig på olika delar av arbetsprocessen. Inom projektet finns en tydlig vilja till att se digitalisering som en helhet och en process som berör flera delar av biblioteket, istället för att betrakta det hela som en avgränsad teknisk fråga. Vi kunde också konstatera att flera av de deltagande universitetsbiblioteken stod i begrepp att påbörja digitalisering av lärosätets äldre avhandlingar.









Vi jobbade också kring frågan om hur ett optimalt arbetsflöde för digitalisering skulle kunna se ut. Målet var inte att redan nu konstruera ett idealt flöde, utan att upptäcka hur vi såg på detta samt vilka delar vi behövde jobba vidare med inom projektet. Projektdeltagarna använda olika bilder för att beskriva det ideala flödet, men det var ändå tydligt att det redan nu fanns en gemensam bild av ungefär hur det skulle se ut och vilka moment som behöver ingå. Även om vårt samarbetsprojekt har sin början i den gemensamma upphandling vi gjort av digitaliseringsrobot tänker vi oss alla flera metoder för bildfångst, där roboten är en källa av flera.


De frågor som dök upp handlade om lagring av masterfiler (och en eventuell nationell lösning för långtidslagring), automatisering av scanning samt bildbehandling, tillgängliggörande och visningsformat, hur vi kan automatisera hanteringen av metadata, samt möljigheten att koppla bibliotekens digitaliseringsverksamheter till LIBRIS. Detta projekt kommer framför allt att uppehålla sig vid möjligheterna att automatisera bildbehandling och metadata, samt kring hur vi kopplar det hela till LIBRIS. Långtidslagringen sätter vi, i enlighet med vad som kom upp i den inledande inventeringen av dåliga idéer, inom parentes än så länge. Vi räknar dock pragmatiskt med att vi alla någon gång i framtiden kommer att leverera innehållet i våra arkiv till KB.


Slutligen vidtog arbete med att ta fram tydliga mål för projektet. Under projektet kommer vi att göra en inventering av vilka olika programvaror som finns idag för att hantera och hålla koll på ett digitaliseringsflöde. Vi kommer att praktiskt testa två av dessa (Open Sourceprogramvaran Goobi, samt ScanFlow från Treventus - samma leverantör som vi upphandlat digitaliseringsrobot av.) Vi kommer också att ta fram en generell beskrivning av ett digitaliseringsflöde samt beskriva vilka pusselbitar som behöver ingå för att flödet ska fungera optimalt. Detta kommer att redovisas både i en skriftlig slutrapport samt i ett slutseminarium som är öppet för alla att vara med på. Slutseminariet planeras till mitten av december, och kommer att hållas på Stockholms Universitet. Vi hoppas också att i och med detta projekt hitta gemensamma mål som kan fungera som återkoppling till LIBRIS kring hur bibliotekens digitalisering kan samordnas och presenteras på nationell nivå.


Under projektets gång kommer vi att kommunicera både med varandra och med resten av världen genom denna blogg. Under våren kommer alla deltagande bibliotek att kartlägga och beskriva sina nuvarande (och önskade) arbetsflöden, och presentera i bloggen.


Hos alla som deltog i workshoppen fanns förväntningar kring erfarenhetsutbyte och möjlighet att genom att hitta gemensamma flöden kunna påverka digitaliseringsverksamheten vid de svenska biblioteken i positiv riktning. Eftersom digitalisering pågår på många andra platser än vid de sex bibliotek som deltar i projektet hoppas vi att våra erfarenheter kan vara till nytta för andra. Vi vill också gärna ta del av synpunkter och erfarenheter från annat håll!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar